Så där, då har halva september gått...
Sov på saken! ur Skuggor och solglimtar av Olof Stenerlöf (1979)
Låt alla små bekymmer
få vila sig nån dag,
då kan dom komma av sig
tills du får nya tag.
Så känner du dig pressad
av ett och annat slag,
en ostörd sömn dig hjälper
att ordna upp din dag.
Men ordspråk säger också
du bör ej skjuta opp,
vad du idag kan göra
med frisk och villig kropp.
Så nu du har att välja
emellan två förslag,
'själv sover jag på saken
till nästa morgondag!
Visst är det så, ibland är det nog bra att lugna sig och tänka efter en smula, men risken finns att problemen håller en vaken under natten! Tänk att kunna koppla av som katten:
Jag kämpar vidare med Vilhelm Moberg. Ja, kämpar är kanske inte rätt ord för nu börjar det bli riktigt intressant i och med att han har kommit upp sig och fått en självklar plats 30-talets litterära elit. Och Bonniers är de lyckliga och gör allt för att hålla "vilde Ville" på gott humör. Det förvånar mig ändå lite att han var en mycket god vän med Eyvind Johnsson, jag tycker de känns väldigt olika. Men vänskaperna växlade. Ur bokens inledning (s.9) hämtar jag några ord av Jens Liljestrand att hans farmor visserligen "hade hela utvandrarserien i hyllan, men så fort författaren kom på tal snörpte hon på munnen åt '"den där karln som jämt skulle hålla på och bråka". Än i dag är det den bilden som dominerar: mannen vars författarskap är omöjligt att komma förbi men som också var jobbig, som var lite för mycket.Enligt en vanlig anekdot hade alla "som räknades" på den svenska kulturscenen ett Mobergbrev med löfte om evig ovänskap i byrålådan.
Men som jag anade kan jag inte avhålla mig från Elly Griffiths och hennes rättsarkeologiska detektivarbete. Jag växelläser och då varar ju boken lite längre.
That's it