Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Morgonvana...

The same procedure...

Jag mår bäst när jag " kan göra som jag alltid gjort", i alla fall när det gäller mina morgonrutiner. Börjar med kaffe och fralla tidigt (6:30 ung.) för då är det alldeles tyst i huset och jag har (förhoppningsvis) en tom dag framför mig, tom i positiv bemärkelse alltså). Jag  kollar  mejl mm och löser därefter DN:s webbkryss (idag var det lätt och gick fort). VT "levereras vid halv åtta-tiden men den går snabbt att ögna igenom. Sen är det dags att byta morgonrocken mot "städad" klädsel och äta en tallrik gröt. Jag sätter mig med min laptop och uppdaterar bloggen (kan ta sin tid om jag inte har några omedelbara idéer om innehåll och dikt eller lämpligt citat eller aktuellt boktips). Därefter hoppas jag att tiden är inne för elvakaffe.

 

 

Nu är resten av dagen "fri". Nu är mitt behov av "trygg upprepning och igenkänning" mättat. ( Undrar just hur en terapeut skulle tolka detta.) Som ni förstår ser jag helst att inbokade åtaganden ligger på eftermiddagen, i nödfall går 11 bra och om det riktigt kniper 10. Bara jag får de där tidiga timmarna i lugn och ro.

 

 

 

Vet ni förresten varför man tror att det heter just "elvakaffe? Jo, på 1700-talet började kaffehusen dyka upp, framför allt i Stockholm. Vid elvatiden vaknade den tidens s.k. "sprätthökar" upp efter nattens utsvävningar och var sugna på frukost. Det lär också ha funnits ett kaffesurrogat som hette "Elvakaffe" men jag har inte lyckats belägga den uppgiften.

 

 

 

 

 

 

Dagens dikt

Vanans makt

 

Den långa ledigheten var avkopplande

Alla måsten sprack

Tankarna bytte riktning

Ordet njuta fick åter mening

 

På morgonen

den första arbetsdagen efter semestern

glömde han att raka sig

 

Den här dikten hittade jag på en webbsida som heter Dodeka. Den var rolig och till den kommer jag att återvända. Det handlar om dodekaism, en skolbildning i skärningspunkten mellan perceptionspsykologi och presentationspedagogik. Den innebär att omvärldsuppfattningen koncentreras till synvinklar där talet tolv spelar en framträdande roll. Jag citerar:

 

"Dodekaism är de tolv aspekternas poesi. Det innebär inte nödvändigtvis en vidsynt poesi för även en navel kan ses ur tolv synvinklar. När vi "tvingar"oss att se saker från tolv håll utmanar vi vårt intellekt och vår fantasi.

 

 

Tolv förekommer tidigt i människans historia. Zodiaken har tolv stjärnbilder och Jesus hade tolv lärjungar. Grekernas huvudgudar var tolv till antalet. 

Lådor har tolv kanter. Det går tolv timmar på en dag.

Tolv går att dividera med 1,2,3,4,6 och tolv där resultatet blir ett heltal."

 

 

Oj, oj,oj, nu får min "eventuella framtida terapeut" mer att fundera på