Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Och ju äldre man blir ju längre tid tar det att återställa i acceptabelt skick

Gustav II Adolf och Dagens dikt

Lika tät dimma som vid Lützen är det inte men lätta stråk drar fram över marken. Dagens dikt är självklar, nr 508 i 1937 års psalmbok i  översättning av Johan Olof Wallin, psalmen kallas också Gustaf Adolfs fältpsalm och den sägs ha sjungits av Gustav II Adolf och hans här inför just slaget vid Lützen. Författarskapet är omstritt och psalmen brukar tillskrivas en av följande personer:  Gustav Adolf själv, hovkaplan Jakob Fabricius eller Johann Michael Altenburg i Erfurt efter nyheterna från segern i Leipzig 1631 nådde denne. Melodin är en medeltida folkmelodi med tyskt ursprung, nedtecknad 1530.

 

Förfäras ej, du lilla hop

fast fiendernas larm boch rop

från alla sidor skalla.

De fröjdas åt din undergång,

men deras fröjd ej bliver lång;

ty låt ej modet falla.

 

Din sak är Guds. Gack i ditt kall

och i hans hand dig anbefall,

så räds du ingen fara.

Hans Gideon skall än bli spord,

som herrens folk och Herrens ord

skall manligen försvara.

 

I Jesu namn, vårt hopp är viss,

att ondskans makt och arga list

ej kan oss skada göra.

Till hån och spott den sist skall bli.

Med oss är Gud, med honom vi:

Oss segern skall tillhöra!

 

Nu hjälpte det bevisligen inte. Undrar hur historien sett ut om utgången då blivit en annan.

 

 

 

 

 

 

Från 1632 till 2055

 

Ett långt hopp i tiden och den som hjälper mig med det är Eugen Ruge med boken Follower. Den är humoristisk och driver hejdlöst med det moderna samhällets utveckling, vårt beroende av tekniska prylar och ständig uppkoppling, vår kroppsfixering och vikten av att träna. Bitvis blir det helt galet absurt. Men "skrattet fastnar ibland i halsen" som det mycket riktigt står i baksidestexten. Härlig läsning men lite oroväckande. Vart är vi på väg?

Strax dags för dagens andra kopp, förlåt, glas menar jag...