Tankar om böcker och annat

En dag i taget

"Staffan var en stalledräng..."

Staffan (Sankt Stefanos)

Jag fortsätter berätta lite om folkliga traditioner i samband med julen. 

Staffan (Sankt Stefanos) var hästarnas skyddshelgon i den kristna tron och den här dagen (eller natten) ägnades nåt kapplöpningar med olika inslag, som t.ex  att prästen välsignade hästarna eller att man red i kapp till en källa som ansågs ha magiska egenskaper där hästarna vattnades för att skänka dem hälsa och styrka under det kommande året. 

I senare tid började staffansritten hämta inslag från stjärngosse- traditionen vid trettonhelgen och man red i stället runt i traktens gårdar och sjöng tiggarvisor.  Staffanritten omvandlades med tiden till staffansgång och då hade det skett en sammansmältning mellan staffansryttarna och stjärngossarna. Numera tillhör stjärngossarna luciatåget.

Staffansvisa från Jämtland

 

Staffan var en stalledräng

En stalledräng en stalledräng

Han vattnar sina fålar fem

I ra i ra i rallara rara

Gossar låt oss lustiga vara

Jul en gång om året bara

Tri tallara ro

 

De voro två, de vita de vita de vita

De voro så jämlika

I trav i trav i trallara rara

Gossar låt oss lustiga vara

Jul en gång om året bara

Tri  trallara ro

 

De voro två, de röda de röda

Som själv skulle skaffa föda

I trav i trav i trallara rara

Gossar låt oss lustiga vara

Jul en gång om året bara

Tri trallara ro

 

Den femte var en äppelgrå en äppelgrå en äppelgrå

Som Staffan själv skull ri' uppå

Trav i trav i trallara rara

Gossar låt oss lustiga vara

Jul en gång om året bara

Tri trallara ro