"Staffan var en stalledräng..."
Staffan (Sankt Stefanos)
Jag fortsätter berätta lite om folkliga traditioner i samband med julen.
Staffan (Sankt Stefanos) var hästarnas skyddshelgon i den kristna tron och den här dagen (eller natten) ägnades nåt kapplöpningar med olika inslag, som t.ex att prästen välsignade hästarna eller att man red i kapp till en källa som ansågs ha magiska egenskaper där hästarna vattnades för att skänka dem hälsa och styrka under det kommande året.
I senare tid började staffansritten hämta inslag från stjärngosse- traditionen vid trettonhelgen och man red i stället runt i traktens gårdar och sjöng tiggarvisor. Staffanritten omvandlades med tiden till staffansgång och då hade det skett en sammansmältning mellan staffansryttarna och stjärngossarna. Numera tillhör stjärngossarna luciatåget.
Staffansvisa från Jämtland
Staffan var en stalledräng
En stalledräng en stalledräng
Han vattnar sina fålar fem
I ra i ra i rallara rara
Gossar låt oss lustiga vara
Jul en gång om året bara
Tri tallara ro
De voro två, de vita de vita de vita
De voro så jämlika
I trav i trav i trallara rara
Gossar låt oss lustiga vara
Jul en gång om året bara
Tri trallara ro
De voro två, de röda de röda
Som själv skulle skaffa föda
I trav i trav i trallara rara
Gossar låt oss lustiga vara
Jul en gång om året bara
Tri trallara ro
Den femte var en äppelgrå en äppelgrå en äppelgrå
Som Staffan själv skull ri' uppå
Trav i trav i trallara rara
Gossar låt oss lustiga vara
Jul en gång om året bara
Tri trallara ro