"Dessa eldting bland all mänskotamhet"
Ännu ett guldkorn i den utmärkta serien En bok för alla. Denna har undertiteln Katten i svensk poesi och är en antologi sammanställd av Björn Meidal och utgiven 2002. Rolig läsning om synen på katten i historiens ljus och många härliga dikter från 1600-tal till 1900-tal. Här ett par exempel från modern tid av Ing-Marie Löf:
Gusten från kusten
Gusten från kusten
var stor, han var lat.
Spisade strömming
på silverfat.
Gusten från kusten
gudarnas gull.
Fångade råttor
för spänningens
skull.
Lengula Laban från Bastuträsk
Lengula Laban från Bastuträsk
föredrog pölsa
och hemslaktat fläsk.
Vilade gärna
på fönsterbänk.
Lapade värme
och solstråleblänk.
Jag heter inte Laban, kommer inte från Bastuträsk och hemslaktat fläsk har inte funnits på den här gården på evigheters evigheter men för övrigt stämmer det och jag mår som den prins jag är!
Så här skaldade Carl Jonas Love Almqvist på sin tid:
Ej kattan alltid jamar vackert: stundom skriar
och fräser hon så gräsligt, att det är en skam.
Nu märk! om bakom örat henne ömt du kliat,
så blir hon genast spak och fromsint som ett lamm.
Vad för ett Under tror du väl att här du siar?
Jo, det är magnetism och ... vad vet jag ... goddam'! -
Jag själv har haft en ... en, som kunde både gäspa och grina,
och jag kallade denna min vackra katta Rina.
Nu dags för lite förmiddagskaffe...