Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Nej, jag har inte glömt er

 

Det är bara det att  några andra saker  kom emellan men nu ska jag försöka få ihop mitt dagliga pensum. Solen skiner idag också och Allan kunde läsa tidningen vid frukosten utan att behöva tända lampan. Det får bli en promenad om en stund. Vi har 4 vägar att välja på och åtminstone 1 är helt isfri. 

 

Jag har återupptagit bekantskapen med poliserna Dalziel och Pascoe, Reginald Hills radarpar. Mycket bra deckare även om Dalziel kan vara odräglig, nästan värre än GW:s Evert Bäckström, men det är ändå lite engelsk "förfining" över honom eller hur jag nu ska uttrycka mig. 

 

Annars finns det inte så mycket att rapportera, bara en aktivitet i kalendern under resten av den här veckan. Bokslutet för centerkretsen är klart och, trots strul med dator och skrivare, färdigt för revisorerna nästa tisdag. Kanske ska jag "muta" dem med varsin semla? Skämt åsido, det ska inte vara några problem den här gången heller och efter tolv år så tror jag att jag kan det här.

 

Jag rensade silen på tvättmaskinen i går och det brukar vara ett elände att få den tät igen efteråt så det är med stor spänning jag ska starta maskinen nu.  Större äventyr än så bjuder inte Blaxhult på denna soliga februarionsdag!

 

Dagens dikt av Dodeka

 

Affirmation på obestämd sida av egoismens staket

Jag tillägnar mig en lyckönskan:

det där gjorde du bra

 

Men när jag uppmuntrar mig själv

vaknar Luther på min vänstra axel

Hans svarta basker darrar av indignation

så att den kittlar min kind:

Jaha, ja, vi är litet egoistiska idag

och undflyende det stora ansvaret

Nu är det väl ändå dags

att titta upp från navelluddet

och se världen utanför kokongen

 

Nja, han kanske inte uttryckte sig precis sådär

men det var det han menade

 

Men min käre Luther:

Hur mycket ansvar kan tynga mina axlar

innan både ansvar och du glider av?

Och en annan sak:

hur länge till

måste vi stå här vid Slottskyrkans port

och hålla i spikarna?