Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Jordaxelns projektion i ekliptikan kommer idag att utgöra en tangent till jordens bana kring jorden

 

Med andra ord: VÅRDAGJÄMNING! (En FB-vän lade just ordet Vårdagjämning i sin status i morse, och fick då, av en henne närstående rubriken ovan  som  kommentar med en   snabb replik som svar:  Det var ju det jag sa, i ett ord). Heja Birgitta!

Och vad kan passa bättre än en riktigt bra Alf Henriksonvers:

Den största helgen på året är den

då det ljusnat så mycket i husen

att man kan äta sin middag igen

utan att tända ljuset

 

Visserligen svarar väl inte folk i allmänhet "vårdagjämning" på frågan om vilken helg som är den största men faktum är nog att vårt förhållande till denna marsdag är ganska känslomässigt. När DN en gång bad sina läsare skicka in sina favoritord hamnade just "vårdagjämning" på toppen.

Jag har skrivit det här förut en gång men tycker det är så bra så jag tar en repris. Det är ett citat från en DN-artikel 2010 av Catharina Grünbaum. 

"Är det bara begreppet som får oss att älska ordet? Föreställningen om det bländande ljuset som äntligen tar sig in genom fönsterrutor som vi ser borde ha tvättats, om långa rosa skymningar, om koltrasten som har börjat höras i klara kvällar. Eller har själva klangen i ordet något som slår an våra strängar? Reagerar engelskspråkiga på motsvarande sätt på det latinbaserade "vernal equinox"? Jag skulle knappast tro det."

 

 

Tvära kast - från vårdagjämning till Ryssland

 

Jag har bara köpt två böcker på bokrean (duktigt gjort men faktum var att det mesta jag kunde tänka mig hade jag redan läst. Konstigt att det är så många ganska nya böcker som kommer på rean. Men ett par hittade jag alltså, bl.a. Männen i Kreml: inifrån Putins hov av den ryske journalisten Michail Zygar. Ur inledningen: "I korthet mynnade alltihop ut i en berättelse om hur en man blev kung av en slump. Till en början försökte han bara hålla sig kvar vid makten. Det började gå bra, och så bestämde han sig för att bli en stor stridsman och reformator - kung Lejonhjärta. Han ville gå till historien. Snart fick han smak för det goda livet. Och fick tillnamnet den store. Sedan ledsnade kungen och ville bara vila.Men då insåg han att det var för sent för honom, eftersom han redan hade gått till historien. Han hade blivit den förskräcklige tsaren." Underhållande och välskrivet. Jag kan inte låta bli att dra paralleller med svensk politik och  ansträngningarna att hålla SD utanför så mycket som möjligt vilket ledde till lite "märkliga" konstellationer i beslutande organ där man bara några månader tidigare innan valet inte kunde tänka sig att ha något med varandra att göra.  När Putin "av en slump" kom i rampljuset hade kretsarna kring Jeltsin m fl jättejobbigt med att så mycket som möjligt hålla kommunisterna utanför. Nu vet vi ju hur det gick med det