Anna-Majs blogg

Nulla dies sine linea

Dagen efter men också Våffeldagen

 

I går var det kaffe på sängen, i morse nåt nästan lika bra. Det doftade härligt och puttrade hemtrevligt från köksregionerna när jag vaknade. Katterna var också utfodrade, bara att slå sig ner och njuta.  En synnerligen välartad son jag har!

Våffeldagen hoppar vi över efter allt frossande i dagarna två och inte tänker jag skriva något om hur vårfrudag blev våffeldag heller. Det har jag gjort andra gånger.

Några grannar kommer och delar det sista av födelsedagstårtan, tillräckligt substitut för våfflor, inte sant.

Så väldigt mycket läsning har det av förståeliga skäl inte blivit i helgen, förutom i går kväll då. Louise Penny är väldigt bra men jag irriterar mig lite på översättningen. Handlingen tilldrar sig i Quebec, fransktalande miljö, och jag undrar om en underställd tilltalar kommissarien/chefen med du, samtidigt som det kommer ett ,patron i slutet. Är det någon bland mina följare som har en åsikt om det? Likadant är det med engelskan. Slutar en mening med t.ex. Sir, eller Mr osv. så ska det vara ni, kommer det ett förnamn så går det bra med du för då antyder det att man är man är mer bekant och på förtrolig fot med någon. Jag är ganska övertygad om att det i både engelsk-, frans- och tyskspråkig miljö råder en mer formell ton mellan de olika nivåerna i hierarkierna. Lite löjligt kanske men detta stör mig.     

Dagens dikt: Vårlåt av (ja, gissa) ur DN 19690321

 

Jublande vågar jag ropa

att snart har vi våren i fokus.

I Mellaneuropa

blommar redan aspar och krokus.

En traktör i Skanör torde sopa

och vädra sitt sovande lokus.

Det blir vår för oss allihopa

hokus pokus och filiokus.

Bra att strålkastarljuset fokuserar helt rätt igen!