Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Men vad gör väl det i det långa loppet ...

Dymmelonsdag askonsdag

 

Allt som oftast är det lite begreppsförvirring mellan dessa dagar som infaller veckorna före påsk. Askonsdagen är den första dagen i påskfastan och infaller fyrtiosju dagar före påsk. Dymmelonsdagen är onsdagen i stilla veckan och infaller fyra dagar före påskdagen.

Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig eller rita ett kors i pannan med aska i inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I Västerbotten lär man ha ätit en gröt, askgröt,  kokad på aska, för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerkänslorna.

På dymmelonsdagen går fastan in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid i Sverige, när fastan togs på större allvar, lades allt arbete ner för att ligga nere till och med påskafton. Att hugga ved, baka bröd eller brygga öl ansågs som mycket olämpligt och den som högg under de här dagarna högg bort växtligheten för det kommamde året, hette det.

Kyrkklockornas kläppar lindades in i tyg eller också användes trästavar för att det skulle bli en dov klang. Troligen härstammar dymmel från det fornnordiska dymbil, som betyder stum (eng. dumb) (Källa: webbsida Högtider och traditioner som i sin tur bygger på Bringéeus, Årets festdagar, 2006)

När vi ändå är inne på dagar så tror jag att många av kommunens invånare blir lite fundersamma när de kollar kommunalmanackan och upptäcker att det är lite väl generöst med röda dagar  men idag kom förklaringen i VT: mänskliga faktorn (och dålig korrekturläsning väl, men det skrev man inte). Det är i alla fall inte så illa som för ett antal år sedan när Hitlers födelsedag hade markerats som röd dag. Huva!

 

Dagens dikt på aktuellt tema av Alf Henrikson

 

Påsken bör firas i tankfull, historisk stämning
jämlikt almanackan som säljs i varenda kiosk,
ty först söndag på första fullmåne efter vårdagjämning
är det äntligen påsk

Detta sällsamma faktum som nära berör moder Svea
är ett påfund som gjorts av Gud vet vem
och ett påbud av kyrkomötet som hölls i Nicea
anno 325