Ingen kiosk öppen, ingen biograf, inget café,  ingenting hände och man skulle helst hålla sig inomhus lugnt och stilla och inte vara ute på gatan och leka som vi barn i kvarteret gjorde annars. Även om mina föräldrar inte var religiösa och inte gick i kyrkan så skulle det aldrig ha fallit dem in att göra nåt ute i trädgården t.ex. av hänsyn till de som bodde runt omkring. Ingen tvätt skulle hängas ut. 

Det kan mot bakgrund av det sentida långfredagsfirandet tyckas egendomligt att dagen i äldre tider knappast skilde sig från övriga vardagar. Det var först i slutet av 1600-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse succesivt.

Först 1969 togs förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen bort. Jag kommer ihåg reaktionerna när offentliga danser anordnades en långfredag. Tänk om det hade funnits sociala medier då, oj, oj, systemet hade nog kraschat.

Att långfredag heter Good Friday på engelska finns ingen enhetlig förklaring till. En del menar att det kommer av en äldre  betydelse av ordet good (holy), andra menar att det är God’s friday som åsyftas.

På tyska heter dagen Karfreitag och kommer från gammalhögtyskans ord "kara" som betyder sorg, bekymmer och klagan.

Som en parentes kan nämnas "den ryska påsken" men det är en helt annan historia. 

Vårens tid är kommen, och lärkans sång
fyller åter landskapets morgonluft.
Med fröjd sitt sus på grusig barmark
viskar de glimmande cykelhjulen.

Klart står livets mening när då och då
dagens dumma allvar och tidsfördriv
ger plats en stund för de banala
ljuden som sjöng kring vår ungdoms vägar.