Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Klockan börjar närma sig 17 och det är hög tid att få ihop några rader om denna dag, den 14 maj. Det lär vara pi-dagen och det är definitivt inget som tilltalar mig som alltid tyckt att matte är svårt. Det enda försonande är den grekiska bokstaven π som nästan är identisk med det kyrilliska alfabetets tecken för p. Då blir det genast lite roligare.

Jag har varit i Västervik på sjukhuset. Om ni inte visste det förut så kan jag tala om att skrynklorna inte bara kommer på utsidan när man blir äldre. Spännande med ultraljud faktiskt.

Efter att ha ätit en god kycklinggryta så letade vi oss fram på Maxis alla hyllor och gångar. Det är alldeles för stort om jag ska säga vad jag tycker. Kvantum i Vimmerby är alldeles lagom . Där har jag lärt mig hitta nu. Det var en del som inte fanns här heller förresten. Någon promenad på stan blev det inte för det var alldeles för kyligt. Varför kommer aldrig värmen? Eller är det nåt fel på min termostat? Jag börjar undra.

 

Dagens diktrader är signerade Alf Henrikson. Hos denne fantastiske versmakare finns en uppsjö att hämta ur, det spelar ingen roll vilket ämnet är. Det finns alltid något som passar. Håll till godo:

Den retoriska frågan (21 mars 1973)

Säg inte att hälsan tiger still!
Den har stundom en mängd att berätta.
När jag frågade någon hur det stod till
fick jag utförligt svar på detta.

 

Nu är det Fyra dagar i Kabul som gäller för aftonen. Så ruskigt spännande och välskriven och nästan helt fri från irriterande små syftningsfel och omkastade bokstäver..

Ha en bra kväll!