Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Prekärt läge ...

Nu börjar syrenerna slå ut så när det gäller Dagens dikt gör jag det lätt för mig och återanvänder en goding signerad Lennart Hellsing: Syrenen (ur Verserade tankar, 1999)

Syrenen kom med turkarna till Wien.
Till glädje för oss människor och bin.

Kring alla torp och stugor nu den bär
den sekelskiftesdoft som vi har kär.

En sörgårdsdoft som Astrid Lindgren minns.
Kort sagt det allra svenskaste som finns.

Inom folktron förknippas syrenen med vidskepelse. En vanlig föreställning var att personer som är födda mellan 23 och midnatt kunde se spöken i blommande syrenbuskar under samma tid på söndagar. Jag ska kolla med sonen!

Den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten "stängt mellan hägg och syren" är relativt sentida, inte belagd förrän på 1880-talet och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker så det rör sig förmodligen om en vandringssägen. Ett annat ord för vandringssägner är "klintbergare". Folklivsforskaren Bengt af Klintbergs böcker om moderna vandringssägner är intressanta.

 

En partiledarers okunskap om bl.a. mjölkpriset raljerade Hasse och Tage med i en revy: "Det hade jag ingen aaa-ning om!"  En person som jag inte hade en aning om är Conny Larsson som på 80- och 90-talen var föreståndare för ett behandlingshem för kriminella och missbrukare som byggde på den indiske gurun Sathya Sai Babas organisation i Puttaparthi. När det uppdagades att gurun var en aktiv pedofil och att organisationen var uppbyggd kring detta upphörde allt samarbete.

I boken "Nu ska jag upp och skjuta den jäveln!" berättar Conny Larsson om att en av sina klienter, "Lennart" med största sannolikhet var den som mördade Palme. Ja, det är inte omöjligt och faktum kvarstår att hela Palme-utredningen är ett stort fiasko och fylld av underligheter från början till slut. Hur jag fick fatt i denna bok? Jo, den fanns med i den bunt med böcker som jag vann i en tävling som biblioteket anordnade. Annars hade jag aldrig snubblat över den. 

Och Johan Croneman är i högform i sin krönika i senaste numret av Ica-kuriren (22/19) där han påstår att vår tids eskapism i stort sett handlar om mat och tv-serier. "Det är dit vi flyr när vi inte längre står ut med, eller får ihop världen. Det bakas och lagas mat i varenda kanal och program." Och vi har ångest inför hoten mot vår planet och allt mänskligt liv - även om vi inte riktigt kan ta in allt.  "Hur konstruktiv är rädslan? Vad gör skräcken med oss?" Croneman skräder inte orden: "Hur länge dröjer det innan kyrkorna börjar bågna av besökare, när börjar västerlandets massflykt in i religionen igen...?"