Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Nu kör vi!

Dagens dikt och dags för Lennart Hallströms funderingar: Långsamhetens lov

Jag sjunger långsamhetens lov
och jag har väldigt goda skäl
För om jag hastar får jag ont
men långsamheten gör mig väl

Passar väl bra så här på Mors Dag och vallokalerna har öppet hela dagen så det är bara att ta det lugnt.

 

Jag har tidigare skrivit att Tomas Sjödin är en person vars böcker jag tycker mycket om och som ger mig mycket varje gånger jag läser. En annan favorit är Paricia Tudor-Sandahl. Hennes bok "Den tredje åldern" gjorde att jag vågade säga upp mig från ett säkert jobb och hoppa på något annat och det visade sig bli det bästa jag någonsin gjort. Jag hittade min plats i livet, som Tomas Sjödin skriver mycket om och som även berörs i Tudor-Sandahls bok En given väg. Synd att jag inte gjorde det tidigare men jag kanske inte var mogen för det tidigare.

Som  söndagsläsning idag väljer jag Tudor-Sandahls självbiografiska berättelse "Ett himla liv".  Den börjar med de här fina raderna orden av  Walt Whitman:

"There was a child went forth every day.
And the first object he looked upon and

received with wonder or pity or love or dread,
that object he became.
And that object became part of him for
the day or a certain
part of the day...or for many years
or stretching cycles of years."

Walt Whitman, 1819-1892, var en amerikansk diktare och journalist, och endast 4 år efter sin död utropades han av många till "den störste av alla amerikanska poeter". Han var mycket kontroversiell dock och väckte debatt både genom sitt sätt att skriva och sina panteistiska och livsdyrkande filosofiska tankegångar.

 

Glöm nu inte att rösta även om det kan kännas som för Maxine: