Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Läkarbesök idag och val av Dagens dikt blir ganska självklar. Naturligtvis är det Alf Henrikson som står för följande rader från DN 1968-07-30 Skada:

Sjukdom kan smitta men hälsa tycks aldrig smitta.
Så trist är det ställt, så negativt står det till.
Det är osannolikt att vi någonsin kommer att hitta
hälsans bacill.

Nu till nånting helt annat. I går var det 105 år sedan Selma Lagerlöf invaldes som första kvinna i Svenska Akademien men jag tänker berätta om när Selma fick Nobelpriset 1909. Det här har jag hämtat från SelmaStories, som i sin tur publicerar ett utdrag ur Anna Nordlunds bok, Selma Lagerlöf: Sveriges modernaste kvinna. 

Beskedet om nobelpriset kom i ett rekommenderat brev till Falun veckan innan Selma Lagerlöf skulle fylla femtioett år. Valborg Olander hade fullmakt att sköta affärerna när Selma var på Mårbacka och hon telegraferade omedelbart. Det som gladde Selma mest var att hon fick priset ensam, inte tillsammans med Heidenstam, som det ryktats om. Hon tyckte nämligen att Heidenstam hade försökt ta glansen från henne vid doktorspromotionen i Uppsala ett par år tidigare och misstänkte också inte utan skäl att hans storslagna femtioårsfest sommaren 1909 varit arrangerad för att bräcka henne. "En ödets ironi drabbade Heidenstam då hans promotion vid Stockholms Högskola den 7 december nu kom i skymundan av konkurrentens Nobelpris." (Källa: SelmaStories)

1909 var ett dystert år för August Strindberg eftersom Heidenstam, som nämnts ovan utsågs till hedersdoktor. En sådan ära hade aldrig förärats Strindberg och att sedan samma höst Selma Lagerlöf fick Nobelpriset upplevdes som en stor skymf. Strindberg hade inga höga tankar om "sagotanten" från Värmland och inte hon om honom heller. Heidenstam och Lagerlöf tillhörde de nittiotalister som Strindberg gjorde till sina litterära  fiender. (Källa: Webbsida Sundsvalls Tidning 1 febr 2012)

Det är trångt bland giganterna på parnassen!

Lite trångt ibland här också ....