Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Söndag - soligt - fridfullt - då passar Pär Lagerkvist perfekt: 

Nu löser solen sitt blonda hår
i den första gryningens timma

och breder det ut över markens vår,
där tusende blommor glimma.

Hon väter det tankfull i svalkande dag
i blommans fuktiga gömmen,

hon lossar det varligt från rosornas tagg
men tveksamt, förströdd, som i drömmen.

Hon låter det smeka skog och äng,
hon låter det fara för vinden.

Nu smeker det barnen i deras säng
och de gamla på skrovliga kinden.

Men hennes tanke är borta från allt,
vad kan denna glädje väl båta?

Hon drömmer bland stjärnor, som tusenfalt
förstora det levandes gåta.

Hon löser sitt hår och breder det ut
i morgonens saliga timma
och drömmer om världar, som gått förut
och nya som längtande glimma.

❤❤❤

"En bra dikt, långt sedan den blev skriven kan den ge svallvågor som på märkliga vägar når in i människor som kanske just när de behövde det i minnet nås av denna svallvåg" (Gerda Antti)