Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Tur att veckan snart är slut så det blir lite tyst och lugnt

Det är inte bara kaffe som kan bidra till litterära alster, även te och i det här fallet  texten på en gammal teburk som troligen har stått på skalden Karl Vennbergs frukostbord.  På insidan av locket till en av tefirman James Lundgrens burkar finns beskrivning på  hur man tillagar sitt te bäst och den  inspirerade Karl Vennberg till denna lilla satir. Det han gjorde var  att skjuta in några meningar och byta ut ordet te mot tro här och där. (Källa: Göran Hassler (Århundradets musik, 1993).

För Vennberg var trosproblematiken aktuell genom åren och han behandlade ämnet båder med allvar och uppriktighet och ibland med en humoristisk släng som i Den verklige tekännaren:

Den verkliga tekännaren
tillagar sitt te sålunda:
den verklige tekännaren
gudskännaren människokännaren
sköljer själarna ordentligt
med kokande vatten

stat, partipåvar och arbetsgivare!
underskatta inte fördelen
av själar som har sköljts
i kokande vatten
och sorgfälligt askar av
cigaretten i askkoppen

Tron är bra
även om den är orimlig
men låt den stå och dra
i 3-5 minuter
om du vill in i akademier

För stark tro
späds med vatten
kall tro är den bästa
och billigaste läskedrycken

Vad mycket intressant man hittar genom att bläddra i böcker. 

 

 

Jag tycker om att läsa böcker där handlingen är förlagd till olika tidsperioder och berättelsen växlar. Nu får jag mitt lystmäte med Arnaldur Indridasons nya Skuggor över Reykjavik där ett brott i nutid visar sig ha kopplingar till andra världskrigets Island då både britter och senare amerikaner var förlagda på ön. Vemodigt, långsamt berättartempo och som Aftonbladet har skrivit "det vilar ett svårmod, en sorg över människors grymhet i den isländske författren Arnaldur Indridasons böcker vilket inte hindrar dem från att vara andlöst spännande". 

En annan duktig isländsk deckarförfattre är Ragnar Jónasson. Nu kommer den andra fristående boken, Ön, om den egensinniga polisen Hulda Hermannsdottir, "en ovanligt sympatisk kriminalinspektör med ett förflutet lika mörkt som den isländska natten..." enligt Månadens bok. Det där med kvinnliga utredare med mörkt förflutet, gärna också lesbiska, har blivit lite "inne" nu tycker jag mig märka, men det är klart, det behövs lite motvikt till halvtaskiga överviktiga medelålders män med fäbless för musik som har dominerat genren. Lite överdrivet kanske, men det står jag för!

Nu är degen färdigjäst och härliga frallor på G.

Trevlig fredag!