Det var verkligen en lång, lång måndag med en pressande värme som gjorde att nästan allt stannade upp. Knappt en vindfläkt men idag behagliga (!) 15 grader och en och annan regndroppe. Så skönt. Och Allan får vila sig från att måla staket och balkong.

Kanske kan en liten svampdikt vara på sin plats så här i slutet av juli. Det dyker upp läckra bilder på fb och man kan nästan känna doften av kantareller som puttrar i smör.  Naturligtvis har Alf Henrikson några rader även om detta med att leta svamp, fattas bara annat. Så här kunde man läsa i DN 19580722: Svampen

Med blicken mot jorden i senare hälften av juli
stiger människan ut.
Människan söker på marken en god kryptogam,
ja, en märkvärdig blomma som duger att steka och äta.
Föga tittar den fram i de mullrika skogarnas gräs.
Man kan vandra i timmar och inte se skymten därav,
tills man plötsligen hejdar sin sko och blir varse den första.
Och se, den står icke allena i sluttningens mossa.

Zarah Leander sjöng en gång  om att det var trist att bli gammal och inte längre höra syrsorna men jag tycker det är trist att inte längre kunna gå i skogen och leta svamp men jag säger som Zarah "det är en överkomlig brist".

Det fortsätter regna lite lätt och det lutar åt en innedag. Inga problem med det. Kanske blir det lite släktforskning för jag har fått lite kontakter när det gäller släktingar på mammas sida som jag tänker följa upp. Ett namn kan locka fram en lång rad av minnesbilder ...

Det blir en intressant tisdag och man behöver inte riskera att drabbas av "hjärnsmälta" på grund av värme heller.