Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Vi är just hemkomna efter en vända till Hultsfred (nej, inte bibliotek och apotek den här gången) och när vi passerade fält med nyrullade gula halmbalar i höjd med Ormestorp så kom jag på vilken dikt som passar bra denna strålande sensommardag,  Sång efter skördeanden av Erik Axel Karlfeldt. Mer klassiskt och nostalgiskt kan det knappast bli:

     Här dansar Fridolin,
     han är full av det söta vin,
     av sin vetåkers frukt, sina bärmarkers saft,
     av den vinande valsmelodin.
     Se, med livrockens väldiga skört på sin arm
     hur han dansar var flicka på balen varm,
     tills hon lutar - lik vallmon på slokande skaft -
     så lycksaligen matt mot hans barm.

     Här dansar Fridolin,
     han är full av minnenas vin.
     Här hugsvalades far och farfar en gång
     av den surrande bondviolin.
     Men nu soven I, gamle, i högtidens natt,
     och den hand, som gned strängarna då, är nu matt,
     och ert liv samt er tid är en susande sång,
     som har toner av sucksamt och glatt.

     Men här dansar Fridolin!
     Sen er son, han är stark, han är fin,
     och han talar med bönder på böndernas sätt
     men med lärde män på latin.
     Och hans lie går skarp i er nyodlings gull,
     och han fröjdas som I, när hans loge står full,
     och han lyfter sin mö som en man av er ätt
     högt mot höstmånens röda kastrull.

Jag ser framför mig människorna som har gått här och strävat i flera århundraden på de marker där vi nu går "i nådens år 2019". Jag kan inte hjälpa att jag blir lite teatralisk, det må vara förlåtet. Så många barn som föddes, så många som dog i späd ålder och så många som relativt unga reste till Amerika. Lars Johan och Christina t.ex. fick tolv barn varav fyra dog vid födelsen eller strax efter, fem emigrerade och det blev bara tre kvar. 

Nog med nostalgin för idag:  tvättmaskinen ska laddas, lunch ska lagas, korsord ska lösas och Lagercrantz ska läsas och möjligen SVT Play startas för ett avsnitt av Unge kommissarie Morse. Låter lagom ansträngande, inte sant.

Simma lugnt!