Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Jag vill bara tala om att jag är vaken och står redo att åka till Hultsfred. Därför får ni ha tålamod tills jag är tillbaka. Eftersom det idag är Skiljetecknets dag så kan ni ju fundera på om ni har nån favorit (bland skiljetecknen, alltså). Vi hörs!

Sent omsider tar jag plats vid datorn efter en innehållsrik förmiddag och en bit in på eftermiddagen. Jag unnade mig en kopp kaffe på fiket (ganska glest med folk vid 10-tiden), sedan blev det både apotek, bibliotek, Coop, Family House (inte helt fel med en ny tröja) och så lunch på Hulingen. Allan var på möte och hade turen att bli serverad kroppkakor (han orkade bara med fyra).

Skiljetecknets dag, alltså. Favorit? Som ni nog märkt gillar jag parenteser. Det vanligaste tecknet nu för tiden är nog annars utropstecknet och frågetecknet, framför allt i sociala medier och på löpsedlar. De tecknen gör sig bra i braskande rubriker. Jag har en bekant som sätter utropstecken efter varenda mening. Det finns en jätterolig bok av Lynne Truss och Eva Halldinger som heter Komma rätt, komma fel och komma till punkt. Ja, ni läste rätt, den är verkligen rolig. Efter exemplet "Välkommen in till Anna's hår & nagel vård" står det så här i inledningen av boken: "Om ett sådant sataniskt spridande av felaktig interpunktion inte orsakar dig ståpäls eller ens framkallar en flämtning av fasa hos dig, ska du nog lägga ifrån dig den här boken med en gång." Då är du, enligt författarna, varken pedant, kverulant eller språkpolis och du är lyckligt rustad att leva i "en värld av skenande interpunktionsstandard". För varje sann språkväktare är däremot åsynen av inte bara särskrivning utan också felaktigt placerade apostrofer och utelämnade skiljetecken något som utlöser "en kuslig känslomässig process"

En lätt travestering av en känd dikt av Alf Henrikson kan vara tillåten; Slarva inte med skiljetecknen! (Här passar utropstecknet).

Nu har äntligen andra delen av Set Mattssons deckartrilogi, som utspelar sig i 50-talets Malmö, kommit. Titeln är Ett hemligt liv. Bra, då har jag intressant läsning under tågresan till Stockholm på fredag. Författarens tre första böcker om Douglas Palm vid Malmöpolisen utspelade sig åren efter andra världskriget. Gillar man historiska deckare är dessa böcker ett bra tips. 

Jag hoppas att ni får ha en bra tisdagskväll.

Det är bara att gilla läget, Maxine