Tankar om böcker och annat

En dag i taget

"Anna den granna som kommer med kanna"

Annadagen var länge viktig i julstöket. Enligt traditionen var det den 9 december som lutfisken skulle läggas i blöt för att hinna bli färdig lagom till jul. Och samma dag var det i delar av Sverige dags att börja brygga julölet. I andra delar av landet betydde Annadagen att bryggningen i stället skulle ha kommit så långt att det hade blivit dags att smaka på ölet.

”Anna den granna som kommer med kanna”, sades det ofta i det svenska bondesamhället om den efterlängtade provsmakningen. I forna tiders runkalender markerades Annadagen just med en kanna.

Den som vill ta en slurk julöl har alltså ett gott skäl på Annadagen. Men tänk på att inte fira alla namnsdagsbarn genom att dricka en hel kanna. Detta volymmått – som försvann när Sverige 1875 gick över till liter – rymde nämligen hela 2,6 liter.

Och apropå lutfisk. Det Alf Henrikson råkar ut för har hänt mig också så nu för tiden blir det ingen lutfisk i det här huset. Det blir prima torskrygg som får sjuda i vitt vin på juldagen i stället.

     Mig tog lutfisken oväntat avstånd ifrån.
     Den var icke av rätta ullen.
     Fyra hekto syndetikon
     blev den i kastrullen.
     Som sin egen astralkropp tog den sig ut
     och som tunn teleplasma som legat i lut,
     en väsenslös hägring som plötsligt tog slut. (DN  1964-12-27)

Ordet "syndetikon" har jag inte hört förut, det borde ha dykt upp i nåt korsord. Det betyder alltså "lim".

Om ett tag tar vi grannen med oss för att åka och handla. Katrine  är inte "med bil" för tillfället men det är inga problem som sagt. Här har vi grannsamverkan.

Trevlig måndag!