Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Julvilan är över - nu börjar mellandagsvilan - det gäller att vara pigg till nyårsvilan

Så var då juldagarna över för de allra flesta kristna men inte för de som tillhör den ortodoxa kyrkan, som följer den julianska kalendern, som ligger tretton dagar ur fas jämfört med den gregorianska. Inom den ortodoxa kyrkan infaller juldagen den 7 januari.

Och mer om de olika kalendrarna.

Av Jeanette Wintersons lilla fina bok Juldagar, som jag har nämnt ett antal gånger vid det här laget, har jag lärt mig att det här med Brexit har åtskilliga år på nacken. Det här är historien i korta drag: 1582 bestämde sig det romersk-katolska Europa att fimpa (Wintersons ordval) den julianska kalendern, som uppfanns av Julius Caesar och började istället mäta året enligt den gregorianska kalendern, som vi  har än idag. Problemet med Caesars solår är en felmarginal på elva minuter per år, vilket betydde att man måste lägga till en dag i kalendern vart hundratjugoåttonde år. Väl framme på 1500-talet fanns det ingen som helst kopling till de båda dagjämningarna och solståndet längre. Påven Gregorius bestämde då att Europa behövde en ny kalender som naturligtvis skulle döpas efter honom och eftersom han var påve måste alla hålla med - utom England. England var upptaget med att göra slut med den romersk-katolska kyrkan för all framtid - den första Brexit! - Så England fortsatte att skilja sig med elva dagar från resten av Europa fram rill 1752. Jag citerar Winterson; "När vi anpassade oss till den nya kalendern innebar det att vi förlorade elva dagar. Alltså följdes den 2 september 1752 av den 14 september 1752. Tiden är ett mysterium". 

Det är precis vad jag alltid har sagt.

Dags att återgå till det vardagliga med en tur till centralorten, ni vet rutten vid det här laget. Nu gäller det att fylla på alla tänkbara förråd inför nästa helgomgång!

     Tiden (Alf Henrikson)

     Bländverk, sken och villa,
     timmar, dagar och år.
     Tiden, tiden står stilla.
     Det är vi som går.

     Det är livet som glider
     bort i ändlös flod.
     Rymder, avstånd och tider
     står där de alltid stod.

     Stjärnor tänds och förbrinner.
     Världar kommer och far.
     Släktled föds och försvinner.
     Tiden, den står kvar.