Och så var det mellandag igen! Dags att fylla på förråden och ladda om. Nja, Trettonhelgen brukar passera ganska stillsamt. Jag återkommer till varför jag alltid associerar till Torbjörn Egners Folk och rövare i Kamomilla stad. Fundera gärna på vad ni tror är förklarinngen.
Jag kör en nyårsdikt till och då blir det På nyårsdagen av Erik Gustaf Geijer. Det är en av dikterna vi tragglade och analyserade (sönder) för lektor Dahlskog under gymnasiets svensklektioner.
Ensam i bräcklig farkost
vågar
seglaren sig på det vida hav,
stjärnvalvet över honom
lågar,
nedanför brusar hemskt hans
grav.
Framåt! - så är hans ödes
bud;
och i djupet bor, som uti
himlen, Gud.
Nu dags för dagens andra kopp kaffe och sedan tar vi grannen med oss till Hultsfred. Ta det lugnt med alla reor och låt inte lura er.
Simma lugnt som Ugglan sa i Fablernas värld.