Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Idag tänker jag ta hand om mig ordentligt, båda frissa och osteopat. Därför får ni vänta på blogg till senare i eftermiddag. Men den som väntar på något gott ...

Ni får en dikt så länge. Klockan är halv nio och i Dodekas Poesi dygnet runt kan vi läsa det här:

     Tiden tänker:
     Många tycker
     att jag är tråkig och förutsägbar
     Bara lunkar på

     Men några har upptäckt
     att jag kan förvåna

     Albert Einstein sade
     att jag går långsammare
     ju större tyngdkraften är

     Povel Ramel sjöng "underbart är kort"

     Den jäktade storstadsbon klagar på
     att jag inte räcker till

Då är jag hemma igen. Logistiken var lite mer avancerad idag av olika anledningar men allt har gått som på räls. Även en lite försenad lunch är avklarad, det fick bli en slang ärtsoppa. 

Osteopatens sträckningar och tänjningar i 50 minuter gjorde gott för den gamla stela kroppen och gav ett välbehövligt energitillskott. Nu tänker jag sätta mig och fortsätta läsa Binas historia av Maja Lunde. Fascinerande läsning men inte helt enkel. Det är tre huvudpersoner från tre olika tidsperioder som man får möta: William i England 1852, George i USA 2007 samt Tao i Kina 2098. Jag fick tipset att läsa om en person i taget för att hålla isär historierna för det är ganska korta kapitel som växlar men jag tycker det går alldeles utmärkt att läsa i den ordning som de står i boken. Författaren måste ha haft en tanke med att göra på det här sättet och det känns naturligt och gör att de tre starka levnadsödena vävs in i varandra. Mänskliga relationer, familjeförhållanden och vardagliga påfrestningar bygger upp intrigen mot bakgrund av den hotande miljökatastrofen  som utplånar alla bin. Fascinerande men skrämmande. Är det redan för sent att rädda våra bin och med dem vår framtid?  Så här skriver Johan Köhler i Litteratur Magazinet 2016: "Vi är lika bin i vårt känsliga civilisationsbygge. När kraven ökar, minskar marginalerna till vad samhället mäktar med. Ett otal orsaker kan utgöra tuvan som stjälper det stora lasset. Och då vittrar empatin, förmågan att upprätthålla hyggliga levnadsförhållanden, kraften och resurserna att ta hand om varandra ... Vad gör vi mot vår jord, hur bygger vi våra samhällen och hur lever vi våra liv?"