Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Jag vill bara tala om att jag är uppe på benen och klar att åka till centralorten om en stund. I dag gäller det den nedre delen av undertecknad - fotvård. Extra viktigt när man har diabetes. I går gällde det övre delen och nog skulle väl området däremellan också behöva en "översyn" men det blir en annan gång. 

Återkommer senare men en dikt ska ni får så länge, En katt med vingar av Lennart Sjögren (Ur Ormens tid, 1992):

     En katt med vingar
     snarlik Tystnaden
     kommer in om kvällen och frågar:
     får jag vara här en stund
     finns här en fisk
     eller någon själ att äta
     och får jag ta min natt med mig in?
     I gengäld ska ni få höra
     hur jag spinner
     när jag i sömnen kröker klorna
     och vingarna dras in
     i pälsen.

 ...

Stannade till på Blombacka på hemvägen och köpte blomjord och nya krukor för nu är det dags att plantera om krukväxterna. De ser lite hängiga ut och behöver ett energitillskott så det får bli eftermiddagssysselsättning.

För övrigt är det bara att konstatera att den konstiga vintern fortsätter. Allan sa när vi svängde in på "vår" väg att det är första gången på väldigt många år som den inte har behövt snöröjas. Fast det kanske inte är värt att ropa hej än. Jag glömmer aldrig den där valborgsmässoaftonen jag inte kunde ta mig till jobbet. Vi får njuta av solen och hoppas på det bästa = fortsatt barmark och att den där isdubben till min käpp inte behöver komma till användning.


Dagens citat 😉

Varje gång folk säger något till mig om vädret
känner jag mig alltid säker på
att de menar något annat (Oscar Wilde)