Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Till den 12 maj har temadagarna "klumpe sej" som han, ni vet vem, sa. Hela nio stycken samsas inom utrymmet idag. Jag bestämmer mig för att fundera lite kring Dagbokens dag. Jag gillar historiska dagböcker, en favorit är Märta Helena Reenstierna på Årsta gård. 

Jag tänker på barndomens hemliga lilla bok med ett lås på som utestängde obehöriga. Min mamma skrev dagbok under många år och det var hennes sätt att få utlopp för den kreativitet som hon inte fick utlopp för tidigare i livet. Hon var dessutom duktig att teckna och hade gärna velat studera till lärarinna, som det hette, men istället var hon tvungen att tidigt ta hand om sin pappa och syskon. Givetvis har jag de häftena i säkert förvar. Nyligen hittade jag ett kassettband där pappa har pratat in minnen. Han var blind och kunde därför inte skriva så han använde bandspelare flitigt. Jag har inte lyssnat på det här bandet ännu och jag hoppas innerligt att innehållet är kvar. Eftersom han inte såg så hände det ibland att han av misstag spelade över saker men jag håller tummarna.

I Jönköpings-Posten läser jag en intressant artikel om hur det står till med dagboksskrivandet  idag med bloggar  och personliga betraktelser i sociala medier. Här är det inget tal om att gömma undan utan allt skrivs för att publiceras omedelbart. Dagboken på nätetger en annan infallsvinkel i och med att man kan lägga till bilder, filmsekvenser mm.

Dagboksskrivandet på nätet befinner sig på ett annat sätt än den traditionella dagboken i ett slags gränsland mellan privat och offentligt säger Christian Lenemark lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Ibland kan man fråga sig om det inte blir lite för privat. 

Lenemark gissar att dagboksskrivandet svarar mot olika behov och att  det inte skulle förvåna honom om en hel del både skriver traditionell dagbok och bloggar exempelvis, säger Christian Lenemark.

För mig är bloggandet  först och främst en slags terapi att få vara lite kreativ. Jag gillar att skriva och jag gillar att förmedla kultur av olika slag, i mitt fall då, av förståeliga skäl, litteratur. Jag saknar folkbildningsarbetet som jag har ägnat mitt yrkesliv åt, jag vill visa på hur mycket fint och lärorikt det finns att ta del av. För det andra skriver jag för mina barn så de vet vad som händer här hemma. Oftast händer ingenting men vadå?Det är också livet. För det tredje hoppas jag ju på att något jag skriver ska slå an en sträng hos någon annan, kanske kan en fin dikt göra någon glad. 

Hög tid för lite frukost och förmiddagskaffe samtidigt. Jag var så inne i skrivandet att jag glömde att äta men nu känner jag att blodsockret behöver fyllas på. Återkommer om en stund för att avsluta med dagens dikt och dagens citat.

Dagsvers är ju också ett slags dagbok och så här skaldade dagsversens mästare Alf Henrikson i DN 19641119:

     Memoar

     När jag var liten och låg i min bädd
     såg jag gubbar i alla vrår,
     och för dem var jag mer eller mindre rädd,
     men nu har jag inte sett dem
     sen jag var nio år.

     Jag förnekade blankt deras verklighet då
     och sen dess har vi inte setts.
     Men idag när jag tänker tillbaka därpå
     är de allt lika verkliga blivna
     som i lekkamraternas krets.

Dagens citat 😉

Man kan inte säga att en bok är moralisk eller omoralisk.
Böcker är bra eller illa skrivna -det är allt
(Oscar Wilde)