Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Det lurar faror överallt för oss 70+ men jag stal mig till en tur till Vimmerby idag. Säg det inte till någon.

Göran Hassler, som har givit ut antologin Århundradets ordmusik, som jag hämtat många fina dikter från, skriver att han har förebråtts  för att han inte har tagit med tonsatta dikter. Han försvarar sig med att det handlar om ordens musik, inte tonernas. Det blir lätt så att melodin tar över och att orden inte kommer till sin rätt. "Många gånger försvinner ordens skönhet i tonernas slagskugga", som han skriver. Vi vet alla hur svårt det kan vara att  högt läsa en dikt som har en känd melodi. Hassler menar att t.ex. Evert Taube aldrig har erkänts som den store ordpoet och ordmagiker han var. Musiken tar för stort utrymme. För att visa på just detta finns i antologin Taubes Gammelvals i Roslagen och den är visserligen tonsatt men kanske inte så känd som de stora "slagnumren", som Hassler lite vanvördigt säger. Jag har aldrig hört melodin och kan därför lättare ta till mig denna fina naturskildring (av fem strofer får ni här den första, fjärde och femte):

     Lurviga Roslag, o sjöland, du häver dig halvdränkt ur havet
     med dina sandiga åsar och urberg och stormvridna tallar
     med dina tusentals tångsvepta, ärriga öar och kobbar,
     kupiga knalliga bucklor på jordklotets isrivna hjässa.
     Vindpinat vresiga Roslag, jag hälsar dig, havsörnars hemland!

     Snötjockans, isskruvens land, du skeppsbrottens fruktade havsband,
     piskat av stormar och drivsnö vareviga vinter och fordom
     plundrat och härjat och skändat och bränt av pirater från öster -
     var finns väl ändå ett land lika trevligt och vackert jag frågar
     som dina kringströdda öar dem havet och fjärdar förenar.

     Sjösala lövängar blomstra, nu fröjdar sig åter naturen,
     primulan blommar och smörblomman lyser som guld i det gröna,
     vattnet i tunnan vid knuten är gullgult av frömjöl från tallen,
     poppeldun snögar och häggarna sprida sin vällukt med vinden
     kring dina blänkande fjärdar, o, Roslag, mitt hemland i havet.

Evert Taube i våra hjärtan!


Dagens citat 😉

Den har inte själ som inte tror
att naturen är en öppen bok (Henrik Wergeland, norsk författare)