Tankar om böcker och annat

En dag i taget

"Här är den sköna sommar ..."

Sociala medier svämmar över av vackra naturbilder och prunkande trädgårdar och dikesrenar. Därför passar Per-Erik Munthers dikt Blomsterspråket väldigt bra, tycker jag. Och vi ska ju inte glömma alla romanser i fullmånens sken eller är det bara en kliché? Dikten är hämtad ur den nya  samlingen En underbar saga:

Med en Nejlika i knapphålet och en Fingerborgsblomma i handen kommer en liten Fetknopp med klappande Fänrikshjärta till sin Solbrud.

Han är lockad av Tusenskönans ljuva doft och även av Spetsmössan, som täcker Lammöronen, på denna ljuva Ros.

Som ett Blågull, som en Blåklocka är hon, denna Bräcka. Helst skulle han vilja Solvända men Riddarsporren har redan fällts ut och Moses brinnande buske känns alls inte som en Stenört. Det är Brinnande kärlek när han kysser hennes Lejongap, där han förnimmer en Kärringtand med sin Oxtunga. Skör, som en Porslinsblomma, blir det ingen Malört i Sileshåret.

Plötsligt blir han som en  Ölandstok mot denna Vildapel, där han står med sin Rävsvans, och hon med sin Prästkrage. Hon var ingen Nunneört. Som ett klibbigt Tjärblomster, eller som en Revsuga, klänger hon i hans Gubbaskägg, liksom en Klätterhortensia.

Han känner den Besksöta smaken av Bitterblad, och som en Fingerört kollar hon i hans bakficka efter Penningblad, men hon finner blott smulor efter Brudbröd. Inga Klöver.

Då, som en Kvickrot, ser hans Ormöga ett Fryle, ett Nattljus. Han känner Hjärtstilla...
Som en Gulsporre med Stormhatt står han där, Natt och dag, i sin Violruta. Hon, sinnlig som en Zinnia, säger: Förgätmigej och han får sitt Ärenpris...

                    ❤❤  TREVLIG SÖNDAG 

Dagens citat 😉

Ett sätt att få veta hur en människa har det
är att ta reda på om hon längtar efter
fredag eller måndag (Stig Johansson)