Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Apropå bilden ovan så passar Per-Erik Munthers dikt Att klappa en katt braJust den händelse han beskriver ägde visserligen rum vid jultiden 2009 men det kan lika väl hända i augusti 2020:

     Om du är upplagd för klapp och kel,
     då borde du dig noga betänka.
     Att välja en helt okänd katt är fel,
     det får sina följder kan tänka.

     En kvinnlig bekant blev i handen svårt biten.
     Följden blev inflammation i leden.
     Så blev det med den inviten,
     detta hände alltså härförleden.

     Annandag jul fick vi åka akut,
     med den inflammerade, svullna handen.
     Det blev på julfirandet abrupt slut,
     då vi sökte hjälp för såret i handen.

     Om man vill krama och kela får man välja objekt,
     annars kan det bli en massa strul.
     Upplysningsvis blev katten förskräckt,
     han ville ju ha en fridfull jul.

Från läsfronten ...

I och med det 57:e avsnittet är nu DN:s sommarföljetong Dockorna av Katarina Wennstam avslutad. Nja, väldigt rörig med alla relationer kors och tvärs, på sina ställen tjatig och utdragen och klichéartat och till råga på allt  ett ganska snopet slut. Varför jag fortsatte att följa? Ja, jag hoppades att det skulle bli bättre och var ändå lite nyfiken på upplösningen ...

För övrigt ...

 blir det att ta dan som den kommer -  i långsam takt.


Dagens citat 😉

Sommar: klirret av isbitar i fem saftglas på en bricka
(okänd)