Tankar om böcker och annat

En dag i taget

Exakt ..,..

Gunnar Mascoli Silfverstolpe (1893-1942) var en svensk poet, översättare och litteratur- och konstkritiker i Stockholms-Tidningen. 1941 efterträdde han Albert Engström på stol nr 18 i Svenska Akademien. Hans samlade dikter utkom 1942. Här kommer de tre första stroferna i dikten  Sista augusti  ur samlingen Efteråt, 1932:

     "Skall du inte gå in? Du är gammal, min vän.
     Det blir fuktigt i luften, då solen går ner."
     - "Låt mig stanna en stund! Hör du syrsorna än?
     Jag kan inte höra dem mer.

     Är det daggigt på fältet? Känn efter ett tag!
     Å, det luktar så friskt, som då gräset är vått!
     Det är slut på den vackraste sommar, jag fått.
     Det är sista augusti idag.

     Nu ha sländorna slutat. Jag såg från min stol
     deras glittrande lekar helt nära min hand
     och så långt bort i skugga och långt bort i sol.
     Jag såg blåsten, som tog dem ibland."

     ---

Lite vemodig dikt som kontrast till bildens Maxine. Båda känslorna får plats tillsammans.

Från läsfronten ...

Inget nytt egentligen för det är fortfarande Ranelid som gäller. Där finns också vemodet som i diktraderna ovan. Det är ett märkligt språk, som alltid hos Ranelid, gammaldags ord blandat med nyskapande bildspråk men så ibland blir det nästan "barnsligt" och det är som om han underskattar oss vuxna läsare och måste förklara och förklara även de mest självklara saker och det är mycket upprepningar. Men det är poetiskt och vackert och man behöver ju inte förstå allt.

För övrigt ...

tipsar jag om dokumentären Kapten Nemos barn från 2010 där P.O. Enquist berättar om de bortbytta barnen, den ene hans kusin Bo, i Bureå för 70 år sedan. Det är som sägs i filmen, "det är så sanslöst så man tror inte det är sant". Själv ska jag försöka klämma in en omläsning av Enquists självbiografi Ett annat liv.


Dagens citat 😉

Livet är det som händer medan du gör upp
andra planer (John Lennon)