Anna-Majs blogg

Jag har precis kollat på Babel och jag är otroligt imponerad av Jessica Gedins programledarskap. Stina Jackson var en av gästerna och henne har jag nu hört i ett stort antal intervjuer och jag blir väldigt sugen på att läsa om Silvervägen nu när jag hört henne prata om den och den nya Ödesmark. Silvervägen gick ju häromåret som följetong  i VT och jag följde den nog aldrig till slutet, förstod mig inte riktigt på den, fick inget riktigt sammanhanget. Kanske var det inte bra att läsa den så "styckat" med en bit i taget, det blev ryckigt, det blev en "påtvingad" paus och man tappade  lite av rytmen och tråden. Inte för att jag läser en bok i ett svep från första till sista sidan men jag kan pausa när jag vill och när det passar min läsupplevelse. En bekant sa att hon klippte ut avsnitten och läste först när alla delar hade kommit. Klokt resonerat. Jag misstänker att det var samma sak när jag följde  Peter Englands Söndagsvägen.  

Det var några måndagsfunderingar i all enkelhet som dök upp under programmets gång. 

***

Så var det då oktoberdikten. Idag hämtar jag den ur Erik Axel Karlfeldts Flora och Pomona från 1918:

     OKTOBER
    Jag hyrde mig ett landtligt hus
    på stenig ås, i luft och ljus.
    För första gången på många år
    förnam jag vinter, höst och vår.
    I ekens hål en uggla höll
    sin nattvakt, medan rägnet föll,
    och slöt med sina gälla skrik
    min sömn i sagomörk mystik.
    När drivan blänkte hvit och hård,
    kom skogens mesflock till min gård,
    och bland de gröna och de grå
    blåmesen, trolsk som Fågel blå.
    Du vinter då mitt hjärta skalv
    mot himlens vindar som en alv.
    som i förnyad barndomstro,
    yrvädersgamman, månskensro,
    tills Chloris väckte med sin drill
    allt spädt och skärt i ung april! 

    Nu är det höst igen. Vid stugans knut
    ha våra sista vallmor blommat ut.
    Ej skall jag mer beså en trädgårdslist,
    ej länka rankan kring en förstukvist.
    Ur grinden rullar ut en ful kaross,
    längs vägen träden stå som dystra bloss -
    ett upplöst hem, som far i blåst och rägn
    till hårda, obekanta murars hägn.
    Men kring den arma lilla plätt av jord
    där barn och fåglar kvittrat, sång fått ord,
    skall min oktoberlängtan ruva mörk,
    som tjädern ruvar i en saffransbjörk. 

Visst har han rätt, den käre Karlfeldt, det är på landsbygden årstiderna bäst upplevs, eller?

Från läsfronten ...

Det är fortfarande Englands mellankrigstid sett ur högreståndsperspektiv som gäller

För övrigt ...

har morgonens dimma bytts i sol. Dags för promenad!


Dagens citat 😉

Hösten är en andra vår, där varje löv är en blomma
(Albert Camus)