Något kallare heter en dikt av Bengt Cidden Andersson. Jag tycker den passar bra denna kyliga morgon. Visserligen var det inte minus fem men termometern stod på nollan klockan halv sju så det går åt det hållet.

     Oktober öppnade portarna
     mot norr.
     Det blev fem minusgrader
     och kallvindarna slet av
     trädens sommartunna blusar.

     Nakna stod vi alla
     och undrade om det var
     vintern som drog
     sitt rivjärn mot våra kinder.

     Men jag påstår att kölden
     är en utmärkt konstnär
     med känsla för det enkla
     och det rena.
     Säger du emot
     är du förlorad
     i sommarens gröna akvarell.

Jag älskar Ciddens bildspråk, så träffande!

Av DN:s digitala korsord får vi veta att 13 oktober är ett viktigt datum i den svenska litteraturhistorien. 13 oktober 1949 publicerades Vilhelm Mobergs Utvandrarna och 13 oktober 1956 Harry Martinsons Aniara, "en fast förankrad i jorden och den andra mer filosofiskt svävande i rymden" som det står i kommentaren. Jag måste erkänna att jag inte har läst den sistnämnda förutom något utdrag.

Från läsfronten  ...

inget nytt att rapportera. Jag fortsätter med Jonassons galna upptåg

För övrigt ...

ska jag försöka mig på en liten promenad i den friska höstluften. Nu har utetemperaturen stigit till åtta grader så det borde bli ganska behagligt om nu bara rygg och ben vill samarbeta.

Dagens citat 😉

Det finns egentligen inte något dåligt väder,
bara olika former av bra väder (John Ruskin)