För att snabbt hitta en passande dikt denna Mårtensafton gick jag direkt till Alf Henriksson. Han har diktat om nästan precis allting  Denna dagsvers heter passande nog Mårten och var införd i DN den 10 november 1960:

     Först kommer Mårten Luther, och hans aptit är stor.
     Därefter kommer S:t Martin, helig biskop av Tours.
     Han gillade Galliens gäss till den grad att han åt sig fördärvad på dem
     och blev oväntat salig på kuppen och gick till sitt himmelska hem.
     Detta var i påviska tiden, vilken för oss är förbi.
     Mårten Luther författade sin katekes, och av den reformerades vi.
     Där står att det icke är i frosseri  som den himmelska sällheten nås.
     Men  ochdär meddelas verkligen intet förbud  mot att njuta en knaperstekt gås.

*****

Mårten / Martin / katolskt /protestantiskt - förvirrande men Institutet för språk- och folkminnen förklarar.

Det står Martin i almanackan idag till minne av Martin Luthers födelsedag. I  morgon står det Mårten. Mårten är en svensk-dansk form av Martin och dagen är uppkallad efter den i dagsversen nämnde biskopen av Tours, Frankrikes nationalhelgon,  som begravdes den 11 november år 397. 

Det finns olika legender om sambandet med gäss. En säger att han inte ville bli biskop av Tours utan gömde sig bland gäss men deras kacklande avslöjade honom och han blev trots allt biskop. För detta straffades gässen genom att hamna på middagsbordet. Men om S:t Martin också åt ihjäl sig på gäss har jag inte hittat något belägg för. 

Den så kallade Martinshelgen var under den katolska medeltiden en av höstens största fester i Sverige och inledningen på en fasteperiod och det gällde att äta riktigt mycket innan och det passade bra att äta just gäss eftersom de var färdiggödda vid den här tiden.

Dagens citat 😉

Ju fler kockar, desto mera söl. (Norskt ordspråk)