Jag vet inte hur vädret är i Stockholm idag men jag tar ändå Majken Johanssons dikt Kom ihåg januari ur Omtal (1969):
Herre, du måste ju vara den som har skapat
också snömodden här på gatorna i Stockholm.
Vi kommer hem varje dag nerstänkta
uppöver knäna. Snörvlande och hostande
drar vi på och av oss tröjor, låter klacka
snedgångna pjäxor och stövlar ömsevis.
När vi i rusningstid
ser de klarröda bussarna fullsatta
kallt åka förbi oss vid hållplatserna
tänker vi på färgen hos de kraftiga
hibiscusträden i Medelhavsländerna.
Och inför gatukontorets bockar
tänker vi
på våra vanligaste svenska trädgårdar
om sommaren.
Men helst
på äppelblomsterprakten ikring Kivik.
Där cyklar man utmed vägarna i juni
mellan ändlösa rader av fruktträd.
I juni ...
Du prövar oss för att se
hur långt vi tål januari
utan att vika
en rännstensmillimeter
från Jobs förtröstan.
*****
En lite seg torsdag som gjord för läsning. Jag gillar verkligen Klas Östergrens Gentlemen, en intressant samtidsskildring av Sverige i slutet av 1970-talet med tillbakablickar på föregående decennier och en ung författares möte med de underliga bröderna Morgan. Handlingen och persongalleriet är fiktivt men många detaljer är hämtade från verkligheten. Den verkligen Klas Östergren bodde själv en tid på 70-talet i kollektiv i lägenheten på Hornsgatan 29 som skildras i romanen. Vilken berättarglädje! Vilket språk!Tänk att jag missat denna bok. Nu ska jag raskt låna (eller kanske köpa) de två övriga i trilogin. Tack till Bokmässan Digitalt som öppnade mina ögon.
Jag får många "minnesflashar" under läsningen. Till exempel nämns den lilla skriften Om kriget kommer som delades ut till alla svenska hushåll i fem upplagor från 1943 fram till 1987 (de sista två dock ej till allmänheten). Framför allt bilderna väckte samma funderingar och rädsla hos mig som barn som hos en av bokens bröder.
Och en händelse som ser ut som en tanke: det nya numret av Icakuriren har en stor intervju med - just det, Klas Östergren! Kan inte bli bättre.
Citatet
Katten puffar med nosen mot min nos och jag känner mig utvald. (Greider)