Lite fördröjd blogg idag men den som väntar på något gott ..., eller hur? Det har varit lite mer praktiska saker att klara av på förmiddagen och så måste jag bara ut en stund i det vackra vädret och hux flux var det dags för lunch.
Nu har de första snödropparna kommit fram men sociala medier kommer att svämma över av bilder på just snödroppar, så jag avstår från bildbevis men ni får en kortkort dikt istället:
Dropparna bugar
fötterna nästan i snön
solstrålen tinar
(Iréne Svensson Räisänen)
*****
Temat en tid framöver har jag ju tänkt mig ska vara böcker och bibliotek, inte alls förvånande när det gäller undertecknad. Men var börjar jag? Kanske med lertavlorna med kilskrift från ca 3000 f.Kr.? Nej, det blir för mycket. Men Alexandria blir bra och visst har Alf Henrikson full koll som vanligt. Den dikten kommer på slutet.
Biblioteket i Alexandria var under antiken det största biblioteket i världen och gjorde Alexandria till ett ledande lärdomscentrum. Det ar ett av världens sju underverk.Det förmodas att det grundlades omkring 288 f.K och ska i sin storhetstid ha haft mellan 400 000 och 700 000 rullar, flertalet av papyrus. Det konkurrerande materialet pergament utvecklades först i Pergamon under 100-talet f.Kr. och torde ha varit mindre vanligt i Alexandria.
Biblioteket förstördes av eld efter ett par århundraden men den exakta redogörelsen för förstörelsen skiljer sig åt beroende på vilken historiker som tillfrågas. Källorna är både motsägelsefulla och ofullständiga, ibland legendartade. (Källa: Isaksson, B. Om tjocka böcker och tunna, 2001 samt Biblioteca.se)
I morgon ska jag berätta om ett spännande bibliotek från fiktionens värld. Vi ses väl då?
Varsågoda! Här kommer den utlovade dikten:
KYRILLOS
I vackert månljus låg Alexandria
när patriarken oförmodat skrek:
"Museion har ett stort bibliotek!
Där lever hedendomen kvar, uschia ..."
Då tog hans trogna genast till att skria:
"Ut med Homeros! Bort, fördömde grek!
Det går demoner i din bardalek.
Nu är Olympens gudar fågelfria.
Släng ut dem, riv dem, bränn dem och förstör dem!
Den samme guden vill att vi förgör dem.
Ej skall fördömda skrifter få bestå."
Den fromma hopen sprängde samfällt porten.
Så när kalifen kom och intog orten
fanns inte mycket kvar att tända på.
(Pressens Tidning 1995:9)
*****