I den herrgård i Wales, St Deiniols, som den liberale politikern William Ewart Gladstone lät uppföra 1898, skapades alltså det som fram till 2010 var känt som St Deiniol's Library men som nu heter Gladstone's Library och eftersom tanken var att folk skulle komma dit och studera inrättades också trettio enkla sovrum med bokhylla, skrivbord och bra belysning i en annan flygel. Där kunde man bo, äta och läsa en vecka eller en månad. En dröm för en anglofil och bokgalen person som jag!

Bo, äta och läsa kan man fortfarande göra där. Enligt brittisk turistinformation finns det 26 rum, restaurang med det fyndiga namnet Food for Thought, samt ett kapell och konferensutrymmen. 

Gladstone räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och han var en skicklig talare.  Han utkämpade hårda politiska strider mot en lika betydande motståndare, det konservativa partiets ledare Benjamin Disraeli. Båda var snabba i repliken. Disraeli blev vid ett tillfälle ombedd att förklara skillnaden mellan "missöde" och "olycka" och svarade så hår: "Om Mr Gladstone ramlade i Themsen skulle det vara ett missöde. Men om någon drog upp honom igen, skulle det vara en olycka."

I boken Exlibris skriver Anne Fariman underhållande om Gladstone och hans böcker och hon berättar bl.a. hur denne märklige man skapade ett rullande bokhyllesystem eftersom han hade samma problem som alla bokälskare, alltför många böcker, alltför litet utrymme.

*****

I går nämnde jag att en essä kan skrivas på lite olika sätt och så är det definitivt med dikter också. Det vet ni som följer min blogg . Bo Setterlind uttrycker detta i en dikt som heter Till dig som aldrig vågat skriva en dikt (Ur Landet i höjden, 1972):

     Du som tror, att en dikt måste likna en katedral
     med väldiga valv och pelare
     och skulpturer
     eller att den måste likna gerillan
     i djungeln snarare än
     ett vattenfall,
     en katarakt -
     Till dig, som tror,
     att poesin är något, som endast utkorade poeter
     är födda till att uttrycka,
     ja, som tror, att man måste vara poet till yrket
     för att uppenbara Hemligheten
     och som därför aldrig vågar skriva en rad poesi,
     säger jag med handen på hjärtat:
     Tänk dig i stället
     att dikten är ett grässtrå i din hand
     eller att den är en blomma,
     som trots sin skirhet trängt sig upp
                        genom asfalten,
     tänk dig att den är mer än det du ser,
     ett handslag av ljus.