Anna-Majs blogg

Gott och blandat

Idag är det dags att återvända hem efter utflykterna i den stora vida blioteksvärlden och när jag söker på nätet efter lite allmän bakgrundsstoff så hamnar jag på en sajt som heter Överbibliotekariens blogg (ob-blogg.ub.uu.se) där Lars Burman den 26 september 2012 skriver om Philip Larkin (1922-1985). Burman beskriver honom som en av det engelska 1900-talets riktigt stora poeter och säger i sin egenskap av litteraturvetare att dikterna har "en kyligt intellektuell men samtidigt kusligt känslig ton. Dikternas ton paras sedan med en bittert genomskådande livshållning. Larkin var nog ingen genomtrevlig person. Privatlivet var knepigt och uppenbarligen var han rätt alkoholiserad". 

Larkin var inte bara poet. Han var också chef för universitetsbiblioteket i Hull. När han tog över 1955 var biblioteket bara ”a nice little Shetland pony”, men under hans år utvecklades det till ”a frightful Grand National winner.” . I februari 1979 skrev han en skenbart enkel dikt på bara 32 stavelser till 50-årsjubileet för Brynmor Jones Library i Hull. Det är en liten förtätad skildring av bibliotekens vardag och högre verklighet. Den hör till de sista han färdigställde och publicerade.

    New eyes each year
    Find old books here,
    And new books, too,
    Old eyes renew;
    So youth and age
    Like ink and page
    In this house join,
    Minting new coin.

Verkar vara en komplicerad person.

*****

Det framgår inte vem som sa det där om att "den lilla trevliga shetlandsponnyn" utvecklades till en " fruktad vinnare av Grand National" men det är ganska träffande. Det är lite svårt att översätta "frightful", skrämmande, nja, respektingivande, kanske.  Fast det är klart att det har funnits bibliotekschefer som kunnat sätta sig i respekt hos låntagarna (och inte minst hos blivande bibliotekarier under utbildning!) 

Larkin lär ha kallats Den obarmhärtige bibliotekarien. Det har jag aldrig kallats  men kanske det har sagts utanför mitt höravstånd av en eller annan stökig elev som jag bett avlägsna sig eller någon som inte velat hörsamma en uppmaning på grund av jag är kvinna och absolut ville prata med "the boss" som givetvis råkade vara en man vid det tillfället!  

Den där liknelsen med ponnyn tycker jag kan gälla biblioteksutvecklingen  i Hultsfred om vi tar bort det där med att "frightful" förstås. Det nya biblioteket är synnerligen välkomnande och personalen fantastisk. Men visst har det hörts en del röster om kostnaden och storleken sä det är möjligt att "rädslan) sitter där. Men så har det alltid varit.

Fortsättning följer i morgon!