Så här skrev Alf Henrikson i DN 1971-10-12:

     Inför en dator
     Matematikern, han är begåvad men inte klok.
     Han räknar så rätt och han ordnar så
                                  bort i tok.

     Han antar att människosinnet är rationellt.
     Men så urbota dumt är det lyckligtvis inte
                                  ställt.

      Människosinnet har viktiga saker på känn
      vilka icke kan vädras av troende vetenskapsmän.

      En lysande vetenskapsman kan man nämligen bli
      utan erfarenhet, om man har matematiskt geni.

      Man kan vara ett underbarn om ens begåvning är
                                 rik.
       Det är det som är faran med siffror och
                                 matematik.

*****

Tomas Sjödin skriver i någon av sina böcker om nödvändigheten av att defragmentera datorns hårddisk, att samla ihop data som hör ihop men är utspridda över hårddisken och göra densamma snabbare och mindre kraschbenägen. (Jag undrar om man måste göra det med moderna datorer). 

Jag kommer ihåg att det var lite fascinerande att titta på skärmen och se hur vita, gröna, röda och blå fält flyttades om. Tomas Sjödin tyckte detsamma men förde givetvis, som den mycket kloka människa han är, över detta till ett mänskligt plan  "Jag såg hur datorn avlägsnade sådant jag inte behöver, länkade ihop filer som tappat kontakten med varandra och frigjorde utrymme någonstans djupt därinne i hjärtat av min trötta dator. Jag önskade en liknande behandling av mitt eget hjärta." 

Något att tänka på när tillvaron blir alltmer fragmenterad.