Det får bli en dikt av ordkonstnären Lennart Hellsing i dag också. Dikten har passande nog titeln Semester:
De som yrt i ävlan ilar
året om - av världen prisas.
Eftertanken dock avspisas.
Mycket mindre aktning visas
de som tar det lugnt och vilar.
Titlar, ära och medaljer
förbehålles de som smilar!
Låt oss se hur svalor pilar
och hur solljus sakta strilar
över gökört och konvaljer!
Låt oss nu i gröna tankar
ligga tryggt för ankar!
*****
Och nu inser även jag att det är helt OK att hänga undan dunjackorna men det har suttit långt inne. Jag har aldrig frusit så mycket som denna vår. Just nu premiärkör jag min nya tvättmaskins specialprogram för dunplagg. Masinerna blir mer och mer sofistikerade, nu får man fundera en stund för att välja lämplig knapp. 😮
För övrigt kan konstateras att boken om Dimön visade sig vara en ganska tradig och banal historia så den lämnar jag halvläst åt sitt öde. Så minns jag inte de första delarna i serien.
Det får bli Niklas Rådströms Som har inget redan hänt. Det är alltid tvära kast i mitt läsande. Nu ska jag ut och hitta en skuggig plats!