Anna-Majs blogg

Gott och blandat

I och med Jon Kahns mycket läsvärda bok, som jag skrev om igår, sätter jag punkt för pandemin och funderingar kring den.  Men jag tror att det kommer att dyka upp mycket corona i fiktionens form framöver, det finns ju hur många aspekter som helst, så det är möjligt att det återkommer på denna blogg nån annan gång.

Jag går över till ett mycket trevligare ämne, men som också vållar debatt i olika sammanhang. Vad kan  passa bättre att börja med än Esaias Tegnér, som i slutstrofen av en dikt från 1817, Språken, skriver så här om sitt modersmål:

    Ärans och hjältarnas språk! Hur ädelt och manligt du rör dig!
    Ren är som malmens din klang, säker som solens din gång
    Vistas på höjderna du, där åskan och stormarna tala,
    Dalarnas lägre behag äro ej gjorda för dig.
    Spegla ditt anlet i sjön, och friskt från de manliga dragen
    Tvätta det främmande smink, kanske det snart är för sent.

Innan ger Tegnér sina omdömen om en rad europeiska språk, bl. grekiska, spanska, franska och danska. Det sistnämnda är han kritisk till: "Mig behagar du ej. För veklig för nordiska styrkan."

Ja, du Tegnér, det var då det ... 

(Fortsättning följer ... om en stund) - nej -  morden i Midsomer kom emellan, vi hörs i morgon.