Anna-Majs blogg

Nulla dies sine linea

Selfie

Jag lånade en liten bok vid senaste biblioteksbesöket med haikudikter av Tomas Tranströmer. En haiku är en ursprungligen japansk kortdikt med sjutton stavelser fördelade på tre rader (5+7+5). Redan på femtiotalet skrev Tranströmer haikudikter och återkom till denna strikta diktform även senare i författarskapet. Han ses av många, även i Japan, som en förnyare av haikun. 

Jag hittade ett exempel som jag tycker kan passa till bilden ovan:

     Se hur jag sitter
     som en uppdragen eka.
     Här är jag lycklig.

1990 drabbades Tranströmer av afasi. Enligt en medicinsk forskare och tillika nobelpristagare ska det vara stört omöjligt för en poet som har afasi att skriva en haikudikt och att därför de av Tranströmers haikudikter, som finns i Sorgegondolen (1996) och Den stora gåtan (2004) måste vara skrivna före 1990. Men Göran Malmqvist, den gamle sinologen och nestorn i Svenska akademin då det begav sig, säger att då  har Tranströmer gjort det stört omöjliga möjligt genom att berätta följande lilla historia:

När Tranströmer någon gång på det sena 90-talet klagade på sin tinnitus fär Malmqvist, skickade denne genast efter hemkomsten från mötet följande haiku till poeten:

     Vad klagar du för?
     Tinnitus låter exakt
     som syrsornas spel.

Svar kom med vändande post:

     Syrsorna tiger,
     endast tystnaden kraxar
     i mina öron.

*****