Anna-Majs blogg

Nulla dies sine linea

Dags att göra ett försök!

Nostalgi à la Cidden Andersson: Det blir aldrig som förr

     Det var så vackra jular
     när jag var barn
     och hade skinnpaj
     som blev styv som tunnplåt
     i kölden.
     Plåten var kantad med ett reflexband
     för att snöplogen inte skulle köra på mig.
     På huvudet hade jag en keps
     med hakband och tryckknapp.
     Hakbandet gick jag alltid
     och sög på.
     Jag byggde snöhyddor
     åkte skidor
     om jag inte hade
     kikhosta eller öroninflammation.
     Mamma smörjde mina kinder
     med Nivea.
     Jag drack chokladmjölk
     som alla änglabarn
     och djävledjur gjorde
     på den tiden.

     Ibland var jag för tjock
     för jag fick vatten i skridskorna
     men för det mesta
     var isen för tjock
     oturligt nog sa de vuxna.

   🎄 🎄 🎄

Doftminnen .... Där ligger Niveakrämen i topp!

I eftermiddag ska jag läsa Anders Möllers bok om Konsten att flytta till landet. Så dags att läsa den nu, kanske ni säger, så här nästan 50 år efteråt. Det blir kanske en del aha-upplevelser.