Anna-Majs blogg

Gott och blandat

Tomtedilemma. 8

Jag kan tänka mig att Viktor Rydbergs Tomten är den mest framförda dikten i dessa dagar. Från min realskoletid minns jag en version som började: Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma, alla sova i enslig sal, djupt under kristendomstimma ....... Vem det var som ensam var vaken? Det låter jag vara osagt. 

Julafton 1958 kunde DN:s läsare ta del av Alf Henriksons version: Tomtarna, omvänt efter Viktor Rydberg

     Midvinternattens köld är svår.
     Klockan är mycket slagen.
     Tomtarna sova till nästa år
     alltifrån denna dagen.
     Månen vandrar sin tysta stråt.
     Korven och lutfisken hava gått åt.
     Haven i sett på maken.
     Endast farfar är vaken.

     Står där så grå mot ladugårdsdörr,
     grå mot det myckna våta.
     Grubblar och grubblar som aldrig förr
     över sin svåra gåta.
     Kliar tankfullt sitt glesa hår.
     Nej, den gåtan är alltför svår,
     Grubblandet han fördubblar.
     Det är på tomtar han grubblar.

     Nu har han sett dem, far och son,
     ren genom jular flera
     tomta omkring - men varifrån
     månde väl det emanera?
     Släkte på släkte gick förbi,
     tomtande värre och värre - men hvi?
     Gåtan som icke låter
     gissa sig kom så åter.

     Farfar gångar till grisen som har
     så mycket med jul att göra.
     Men ej heller denne kan viska ett svar
     på gåtan i grubblarens öra.
     Farfar grunnar, och halvt i dröm
     ser han luvorna drunkna i tidens ström
     vilka nämligen ingen behöver
     när julekvällen är över.

     Midvinternattens köld är kall.
     Klockan är ännu mera.
     Farfar upphör i alla fall
     icke att stå och fundera.
     Månen sänker sin tysta ban.
     Äpplena skrumpna i julegran.
     Snön skvimpar ner på taken
     vilket icke förenklar saken.


     
🎅 🎅 🎅

Dan före dan före dan före dan före dopparedan