Avslutningen på Bengt Bergs nyårsdikt:
Ett nytt år som vi redan vet en hel del om
som att oförmodade leenden kommer att dyka upp
I gatuvimlet, att idiotiska omkörningar
kommer att äga rum, att vårdagjämningen,
att den blomstertid, att strax åter dags för dubbdäcken
Ett nytt år att stiga in i, för att där mötas
av den alltid lika aktuella frågan:
Vad är det som hindrar dig från att bli lycklig?
Jag funderar
Ni känner säkert till Caspar, Melchior och Balthasar, men det står ingenting om i Bibeln att det var så de hette eller ens att de var tre, stjärntydarna som kom med gåvor till barnet i krubban. Men så har det blivit.
Det låter helt knäppt men ibland löper associationerna vilt och när jag hör den berättelsen så tänker jag på en av min barndoms favoritböcker, den om de tre rövarna i Kammomilla stad. En heter ju faktiskt Kasper. Det slår aldrig fel, the same procedure every time.