Anna-Majs blogg

Nulla dies sine linea

Andersson, Ljungberg och Ström

dansade ut julen

och sjöng Små grodorna.

Barnen knuffades

satte krokben och fick

en julgransplundrarpåse.

När vi till slut fick tyst

på dragspelaren

och hans skeva melodislingor

gick vi hem

till Mogatan

till Slätgatan

och Skyttekullsvägen

där mannen tittade på Sportspegeln

och golden retrievern låg under hatthyllan.

(Tjugondedag Knut i Cidden Anderssons version)

Jag funderar

Det skulle sitta bra med en julgransplundringspåse med godis men utan julgransplundring ingen påse. Jag gillade förresten aldrig julgransplundring och ringlekar och dylikt i barndomen. Jag tror inte mina barn var så intresserade heller, förmodligen överförde jag omedvetet mina negativa känslor till dom. En psykolog skulle förmodligen säga så.

Jag känner mig lite frustrerad men samtidigt lättad. Svullet knä och värk nattetid är inte artros men "mjukdelsproblem". Där försvann hoppet om kortisonspruta, som nog hjälper men gör så infernaliskt ont. Därav lättnaden.  Sök sjukgymnast  blev uppmaningen så då gör jag det och hoppas på underverk. Jag börjar tröttna på att vakna var och varannan timme p g a smärtan men det är ganska gott med en kopp kaffe vid 2-tiden. Kanske är det någon som har samma problem, då skulle vi kunna chatta lite.😀

 

Aktuellt på bokhyllan

Se gårdagens notering