Jag lärde mig gå på händer
och strax måste mamma se.
Hon var den förnämsta publiken.
Fem öre tog jag entré.
Det hela var bara ett vedskjul
men störde ej minsta grand.
Och cirkusen namn var präktigt:
Den hette Tigerbrand.
Succén var klappad och given,
parketten glad och förnöjd.
Men cirkusartistens bana
blev ganska brant och fördröjd.
Rätt illa for han i världen
och mager blev han och skral.
Men ett-tu-tre - hur det kom sej,
fick han upp en saltomortal.
Då kom där ett pris. - I våras
kom där en medalj också.
Det skulle ha glatt hans mor.
Men hon var inte hemma då.
Hon reste så brått och vida.
Hon bor i ett annat land
långt bortom pris och medaljer
och cirkus Tigerbrand.
(Cirkus ur Goggles, 1938)
Rörstrandsgatan 40, 2 trp.ö.g. var Ferlins fasta punkt i tillvaron så länge modern levde. Det blev hans hem dit han alltid återvände efter sina olika expeditioner. Han var varmt fäst vid modern och tillägnade henne flera dikter, bl.a. den ni kan läsa ovan.
***
Nils Ferlin kan också titulera sig barnboksförfattare. 1937 utkom det lilla häftet Lars och Lisa i Stockholm. På ferlin.se finns en avfotografering av texter och bilder.
Boken har varit med på en del auktionssajter och priset varierar, från 350 till några tusen.
***
Det är svårt att välja en favoritdikt, det finns så många underbara strofer, men den här tycker jag berör på ett särskilt sätt: I livets villervalla ur En döddansares visor, 1930)
I livets villervalla
vi gå på skilda håll.
Vi mötas och vi spela
vår roll -
Vi dölja våra tankar,
vi dölja våra sår
och vårt hjärta som bankar
och slår -
Vi haka våra skyltar
var morgon på vår grind
och prata om väder
och vind -
I livets villervalla
så nära vi gå -
men så fjärran från varandra
ändå.