Anna-Majs blogg

Gott och blandat

Vår I poesin. 4

Intet är som väntanstider,

vårflodsveckor, knoppningstider,

ingen maj en dager sprider

som den klarnade april.

Kom på stigens sista halka,

skogen ger sin dävna svalka

och sitt djupa sus därtill. 

Sommarns vällust vill jag skänka

för de första strån som blänka

i en dunkel furusänka

och den första trastens drill.

(Erik Axel Karlfeldt)

Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) är nog en av våra folkkäraste poeter skulle jag vilja säga, många diktstrofer så välkända och i nästan var mans mun,  som inledningen till ovanstående Intet är som väntanstider ur Fridolins visor, 1898. 

Många av stroferna är så välbekanta att man kanske inte alltid tänker på vem som är författare, Dina ögon äro eldar, I Lissabon där dansa de, Hon kommer utför ängarna vid Sjugare by, Nu är den stolta vår utsprungen den vår de svaga kallar höst, Snabbt jagar stormen våra år, Se, Svarte Rudolf han dansar och många fler. "Han talar med bönder på böndernas sätt, men med lärde män på latin" är en bra beskrivning på Karlfeldt själv, dalkarlen av bondesläkt som blev poet och ledamot av Svenska Akademien.

Och bara för att det är roligt: Här kommer dagens dikt i Alfred Vestlunds översättning till transpiranto, Grönköpings världsspråk.

     Nix com tempo expectanda
      Stroemingswochas, temp´knoppanda,
      Nulla majo lux brillanda
      Com la declarant april.
      Vien on vias letzta kana,
      Umbra qualmiq gibt la grana
      Et sa mormor cantabil
      Brunst dell sommer io doneras
      Per la grasso primaveras
      Wo la fur obscur planteras
      Et del trasto prim quintill.
      Källa: laes-Bertil Ytterberg, bloggsida)