En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunna sommartiden.
(Psalm 201, text av Carl David af Wirsen, 1889)
Jag måste erkänna att jag idag är alldeles renons på blogguppslag. Och inte blir det bättre av att händer och fingrar inte är det minsta samarbetsvilliga. Då blir man lite less. I postlådan var det bara räkningar och inte det besked jag väntar på. Frustrerande att vänta och vänta.
Men jag har sett de första smörblommorna! Det är roligt och syrenerna är på gång.
Och Göran Greider skrev så här på twitter för ett par dagar sen:
Och en eftermiddag
i maj hör jag ju
hur mycket mjukare de
utslagna lövträden nu susar
så att jag måste stanna,
sätta mig och lyssna till en försommars milda adagio.