Anna-Majs blogg

Gott och blandat

Du mer än kära kaffe-panna,
din ankomst fägnad båda kan;

fast du ej kläder dig så grann,
så kan dig därför ingen banna.
Din bruna saft min vällust gör;
när du din klara nektar tömmer,
jag alla mina griller glömmer
och blir så munter, som jag bör.
Fast du är svart gör ingen sak;
så länge ådran din får rinna,

skall lika lätt jag orden finna
till ditt beröm och söta smak.
Men om du nekar mig din skatt,
om vätskan börjar sotig bliva,
och när du dropptals börjar giva,
då vill jag ge dig en god natt.
Då fär man mig ej munter se
och inga glada kväden höra;

jag skall ej minsta vers-stump göra,
förr du mig vill din muntran ge.
Om du ej längre håller ut,
kan du om avsked säker vara,
då skall du, när du vill, få fara,
och därmed har ditt tjänst-år slut.

Anna Maria Lenngren "Vid kaffe-pannan" (1774)

 

I alla större städer i Europa öppnades kaffehus på löpande band och de blev livaktiga mötesplatser för studenter och intellektuella, centra för att sprida idéer och politiska budskap, ett slags herrklubbar som inte alltid sågs med blida ögon av myndigheterna.

London utvecklades i början av 1700-talet till kaffets huvudstad. Så gott som varje samhällsgrupp hade sitt eget kaffehus och stans pubägare började protestera. Och prosterade gjorde också läkarna. Dessa hade nämligen utvecklat speciella instrument för kaffelavemang och ville ha monopol på kaffe. Vid något tillfälle försökte kungen stänga kaffehusen eftersom de ansågs vara tillhåll för bråkstakar och upprorsmän.

I Stockholm fanns 1727 15 kaffehus där herrar kunde träffas och disktera affärer och politik, röka och spela. Annars försiggick det mesta kaffedrickandet i privata salonger.

I Tyskland hade kaffet svårare att få fotfäste p g a starkt motstånd från ölfabrikanterna. Tyska furstar förbjöd under en tid kaffedrickande för att skydda bryggerinäringen. Kaffestriderna satte också spår i musiken när Johann Sebastian Bach skrev den s.k. kaffekantaten 1732, en av Bachs världsliga kantater, ett slags operett i en akt som sorglöst parodierar den växande paranoian kring kaffeberoendet. Ett led i kaffemotståndets taktik i Tyskland vid denna tid var att kräva att kvinnor skulle förbjudas dricka kaffe därför att det orsakade sterilitet.

I Frankrike varnade läkare för kaffe och sa att kroppen skulle bli förlamad och tyna bort och vår egen Carl von Linné var benägen att hålla med de franska läkarna för han skrev så här: "Den (kaffedrycken alltså) synes pigga upp de slöa och skärpa de dumma, men genom att uttorka hjärnan och nervsystemet försvagar den kroppen och orsakar för tidigt åldrande." Men Linné medgav att drycken kunde ha ett gynnsamt inflytande på "dom som är matta och dästa".

Gustav III var övertygad om att kaffe var skadligt för hälsan och ville bevisa det genom ett experiment ...

Fortsättning följer!