Anna-Majs blogg

Nulla dies sine linea

Det underbara med böcker
är att de tiger så snällt.
De är fulla med högvärda tankar
inom alla ämnen och fält.
De är rika på sensationer
som kan uppfylla hela ditt hem.
Dock väntar de blygt i sin hylla
till dess att du tillfrågar dem.
Reklamhajar hojtar så tokigt,
grammofonstjärnor skriker så gällt.
Det underbara med böcker
är att de tiger snällt.

"Stilla" av Alf Henrikson (DN 640322)



 

Bokmässan närmar sig med stormsteg och därför blir det böcker, bibliotek och läsning som tema den här veckan.

Vet ni förresten att Hultsfreds bibliotek är ett av tre bibliotek som är nominerat till "Årets bibliotek". Gå in på bibliotekets hemsida om ni vill rösta!

Så här skriver Bodil Malmsten i boken Det är fortfarande ingen ordning på mina papper" (2012):

"Det den enskilde glömmer finns på biblioteket. Biblioteken är huvudet på jordens kropp. Varje människa är en värld, ett universum, varje bok är beviset på det. Det finns lika många sätt att se på världen som det finns människor och det bevisar skönlitteraturen. In i en annans huvud kommer du bara i böckerna. Bara på biblioteken finns bevisen."

Kan det sägas bättre?

🍁 🍁 🍁

Nu försjunker jag i lite minnen. Jag började arbeta på Hultsfreds bibliotek i januari 1972. Då låg biblioteket sedan några år i källarplan under Lindblomshallen med en tyngdlyftningslokal vägg i vägg. Pågick basket och andra bollspel ovanför så bullrade det ordentligt och det var otroligt störande för både personal och besökare för att inte tala om hur pinsamt det var de gånger vi hade författarbesök. I en tidningsartikel kan man läsa att Maud Reuterswärd tyckte att det var en mycket märklig inrättning.

I samma artikel nämns för övrigt att kulturnämnden våren 1972 avböjde ett erbjudande att flytta biblioteket till lediga lokaler i H-city! Varför förslaget förkastades kommer jag inte ihåg, men förmodligen var det så att lokalen var för liten eller på annat sätt inte lämplig som bibliotekslokal. Kanske fanns redan då planer på att integrera biblioteket med gymnasieskolan.

Jag gjorde mig lite impopulär hos vissa av de styrande i kommunen när jag självsvåldigt tipsade Öst-Nytt i Norrköping (min bror arbetade nämligen där) och det blev ett tv-inslag. Det där fick jag äta upp längre fram men det är en annan historia.